Första träffen från Creeper

News flash! 😉

Jag har just sett min blog dyka upp på creepers storebrorsbevakning för första gången. Det verkar som om nån tjomme på försvarshögskolan trillat in. Välkommen! Känn dig övervakad, kompis. 😉

Så här såg det ut:

	hanubabbel.wordpress.com         2007-05-30 16:09:13 - Försvarshögskolan

Religiös galenpanna får ett rätt. . .

DN skriver om al-Qaidas amerikan Adam Gadahn. Han är vit, amerikan, överdrivet religiös och fundamentalist. Visst låter det som en beskrivning av rätt många medborgare i USA. Skillnaden mellan Adam Gadahn och de flesta andra amerikaner är att han är för det första muslim och för det andra, och det är det som gör honom alldeles särskilt ovanlig, han är med i al-Qaida.

I alla fall har han i en ny video hotat USA med diverse påföljder om man inte uppfyller vissa krav. Det är inte det som i första hand fick mig att reagera, det som jag hajade till på var den klarsynthet han uppvisade i sin analys av den utrikespolitik president Bush bedriver. Jag kunde inte sagt det bättre själv:

”George W Bush går till historien som presidenten som drog in sitt land i en serie konflikter i muslimska länder, där USA inte kan segra. Bush har lett in USA på en dödsmarsch”

I övrigt verkar hans uttalande lika förvirrat och vansinnigt som såna här uttalanden brukar vara. Religiöst mässande, fundamentalistiskt svamlande och lite diffusa hot. Om den genomsnittliga talaren på al-Qaidas möten är så här pratig och pompös är det konstigt att dom överhuvudtaget lycks få nånting ur händerna.

Länkar:
Youtube har den senaste videon här
Wikipedias engelska artikel om Adam
MetaCafe har en gammal video med Adam Gadahn

Mer information den ovanligt vitala japanen

Åldersnoja? – Ta det lugnt, du hinner… SvD berättar om en 71-årig japan som bestigit Mount Everest. Den gamla läraren, jag skulle gärna utmana min gamle korpulente svenskalärare på en liknande manöver, klarade av det 8848m höga berget som den äldste bestigaren hittils. Det kanske är skön läsning för alla 30- och 40-årskrisande Vasalopps-, Lidingölopps- och Maratonaspiranter. Man behöver tydligen inte stressa med att hinna med fysiskt krävande strapatser. Det kan man göra när man blir gammal och pigg. 🙂

Förresten, hans namn – Katsusuke Yanagisawa – är en riktig tungvrickare, säg det tio gånger i snabb takt. En guldstjärna till alla som sätter uttalet alla tio gångerna utan att tappa tempo. Bifogar du en länk till en ljudfil som bevis så ska jag ska förära dig med ett finfint pris. En SonyEricsson mobiltelefonladdare av äldre typ. 😉

Länkar till mer information:

BBC har en längre artikel.
The News Tribune har fler bilder i sin artikel.
Mount Everest på wikipedia. Svensk, Engelsk.
DN har också en story om den gamle och berget.

Häftig gatukonst – Mark Jenkins

Gatukonst är alltid roligt, men viss gatukonst är roligare och mer genomarbetad än annan. Mark Jenkins är en som gör sån gatukonst. Kolla in hans underbara gatukonst!! http://www.xmarkjenkinsx.com/outside.html

Se på streamad TV/Musikvideo/Whatever – joox.net

Snavade idag över något som säkerligen varit uppe ett tag, med tanke på utbudet, men för mig är det nytt. http://joox.net/ erbjuder streamade filmer, tv-serier och annat. Kvaliteten tillhör det bästa jag sett och utbudet är riktigt bra. Så om du har några timmar över och har lust att kolla på TV utan reklam eller inte har lust att följa en jobbig TV-tablå, ge dig iväg till joox.net. De sänder i div-x. För den som har lust att kolla in det antar jag att det gäller att skynda på. Såna här sajter brukar inte vara uppe länge… 😉

För den som bryr sig om det tekniska är det så att joox.net fungerar som en front-end till http://stage6.divx.com som är en site erbjuder lagring av högkvalitativ div-x kodad video till kreti och pleti. Problemet med stage6 är som med alla andra liknande sajter att det är schwajnit jävla goosit svårt att hitta det man söker och det är där joox.net kommer in. Via joox.net kan man klicka sig fram till det man letar i kategorier i stil med Movies, TV-series, Music videos, etc.

Goda nyheter för drogliberaler…

Gorillor på vägen… eller var det en tysk?

Snavade över en underbar text-tv nyhet helt i linje med TV3-texts journalistiska ambitioner. 😉

Ärans och hjältarnas land

Ibland springer man på en liten bild som får en att stanna upp och få sig ett gott skratt. Den här är en sådan… Det är humor i subtil tappning. Långt ifrån stå-uppkomikens högstämda gester, inget fel med det, men detta är större. Han gör sin grej och när skratten kommer är han inte där för att höra dem, mer sånt. Otydlig humor i sin finaste form. Håll till godo, mina vänner:

och i Ryssland fortsätter yttrandefrihetens inskränkningar

Många händelser på senare tid visar att Putins Ryssland fortsätter att inskränka yttrandefriheten allt mer. Den senaste händelsen måste nog ändå ses som ett saftigt skott i foten. Det är tavlan här intill som stoppats i tullen på väg ut ur Ryssland eftersom man ansåg att den kränker president Putin.

Tavlan, av konstnärskollektivet Blue Noses var på väg till en utställning i Dresden, Tyskland för att ställas ut. Det roliga är att den ryska tullen nu gjort så att miljoner världen över får se tavlan. Om de bara släppt igenom tavlan och låtit den komma till galleriet i Dresden hade kanske nåt tusental sett den och småskrattat lite. Nu får sig hela världen ett gapskratt. ;-). Det är inte utan att man glädjs lite i smyg åt den fadäsen…

SvD skriver om incidenten

Det är så fint att man får en tår i ögat

En gammal (71 år) uteliggare i London som har bebott en jordplätt med sitt tält och sin bråte i tjugo år har efter en smärre rättstvist fått marken förklarad som sin. Marken är inte vilken värdelös grusplätt som helst, enligt DN betingar den ett värde på ca. 20 milj. SEK. Det är så att jag nästan får en tår i ögat av såna här små glädjebud. Gubben som är hemlös och har säkerligen haft det mer än lovligt knapert genom åren får helt plötsligt en bit jord värd 20 milj. Ett intressant dilemma uppstår dock. Antingen säljer han den och tvingas flytta från den markplätt han antagligen lärt sig älska och kalla sitt hem eller så stannar han kvar i fattigdom. Ett sånt där pensionärslån där man kan belåna det framtida värdet på sina tillgångar kanske vore något.

Nåja, kul är det när sånt här händer.

Länkar:

BBC har ett videoinslag och en artikel om det.
Telegraph har en lång artikel om gubben och hans mark.
Sky news skriver också lite mer om detta.

Säpo ger sig ut på banan i mikrofonhatattacken

På säkerhetspolisen har man enligt DN och SvD beslutat sig för att polisanmäla den reporter från Strix som sprutade vatten i ansiktet på miljökämpen Fredrik Reinfeldt. Man menar att det rör sig om ofredande. Tillåt mig att ställa mig lite försiktigt skeptisk till det. Det är kanske olämpligt, klantigt, framfusigt eller eventuellt lite dumt gjort och egentligen ganska roligt – men brottsligt? Reinfeldt borde beväpna sig med vattenpistol och ge igen nästa gång han ska intervjuas av en Strix eller SVT-reporter. Jag tänker mig en statsminister som går från ord till handling och agerar – ungefär som i miljöfrågan där han ju ”plöjer jungfruelig mark”. *asg*

Jag antar att Säpo anser att det blir ett brott eftersom det inte är vilken miljökämpe som helst utan statsministern, men det känns lite tveksamt tycker jag. Handlingen borde inte bli brottslig bara för att det är statsministern som får en liten vattendusch? För jag antar att dom inte skulle polisanmäla det om det var dolda kameran-teamet som var ute på stan och duschade gemene man.

I övrigt verkar det vara få som tycker att det var roligt och det har jag svårt att förstå.
När jag letade lämpligt bildmaterial till det här så sprang jag på en snygg youtubare. Det är en höghastighetsfilm av en kille som träffas av en vattenballong i plytet. Kolla in:

Musikfildelning – en historik.

Än en gång läser vi att skivbranchen knäar enligt en DN-artikel från tidigare i veckan. Nu skriver DN-kultui två artiklar (1, 2) om att detta kanske bara gäller de stora bolagen. Jag citerar den ena DN-artikeln:

”En engelsk undersökning visar att de tio skivorna överst på försäljningslistan minskat med hela 25 procent det senaste kvartalet. Tittar man däremot på de tusen mest sålda syns en ökning. Ett bevis för att färre exemplar säljs men fler titlar.”

Detta låter både rimligt och lovande. Rimligt därför att nedladdning är enklast för den som letar efter storbolagens kommersiellt framgångsrika (?) artister och lovande eftersom det verkar som om småbolagen som ofta drivs i en anda av entusiasm lika mycket som ren och skär vinstlystnad värnar mer om mångfald och kvalitet, i mitt tycke.

Nåväl, för ett tag sedan knappade jag ihop fildelningens historia som jag kommer ihåg den. Jag klistrar in den här…

Om skivbranschen hade varit på tårna och vaknat när Napster exploderade 1999 så hade deras tillvaro sett mycket annorlunda ut idag. Detsamma kan sägas om det som filmbranschen upplevt de senaste åren.

För er som inte kommer ihåg eller var med när mp3-nedladdningen exploderade hos en bredare publik kan jag fylla i historien lite. En historia som i framtiden kommer att refereras till som en intressant case-studie i många universitetskurser i framtiden. En case-studie i stil med:

• När omvärlden förändras bortom er påverkan, gör inte såhär. Inte under några omständigheter, någonsin, på något sätt. Begrips?

Ungefär såhär gick historien:

Under andra halvan av nittiotalet började människor med bredbandsuppkopplingar, främst studenter att förutom den vanliga nedladdningen av spel och program även börjat att ladda ner musik i det då ganska okända komprimeringsformatet mp3. Då var det trots komprimeringen väldigt skrymmande med musik i datorn och därför var det något som främst lockade entusiaster som kanske mera laddade ner musik för att det gick och för att det kändes lite fräsigt och nytt. Många köpte ändå de skivor de laddade ner för man var liksom van att ha konvolutet och en fysisk skiva.

Men allt eftersom fler och fler människor började få snabba internetuppkopplingar, samtidigt som hårddiskstorlekarna och CDR-skivor blev billigare började fler och fler dela med sig av och ladda hem musik. Under slutet av nittiotalet blev det så pass vanligt att det började dyka upp mer allmänt tillgängliga fildelningsnätverk. Det mest kända då var Napster. Napster var det första fildelningsprogrammet som slog igenom i bredare lager. Först så agerade skivbolagen inte alls. De var yrvakna och hade nog inte haft fingret i luften och fattat vilken kraft som låg bakom detta. Verkligheten höll på att förändras för dem – radikalt. (Under de kommande åren skulle en hel ungdomsgeneration växa upp som aldrig betalat för musik – och hur får man en sådan grupp att plötsligt bli betalningsvilliga?)

När så Napster legat ute i några månader började skivbolagen vakna. De agerade då med en slags ryggmärgsreflex och skickade ut sina advokater med stämningar mot upphovsmannen bakom Napster – Shawn Fanning. Föjlden blev att alla fick veta vad Napster var och vad man kunde göra med det. Napsteranvändandet fullständigt exploderade och folk som aldrig annars laddat hem ens ett litet spel började ladda hem musik.

Inte heller nu gick det upp för skivbolagen att deras världskarta var omritad. Man fortsatte att agera som om de som låg bakom Napster var ett piratskivbolag som stal deras musik. De förstod inte att detta var den nya ordningen att inrätta sig i – om man slog ihjäl Napster så skulle nya nätverk öppna. Visst hade de all rätt att försöka stoppa Napster och få betalt för den musik de faktiskt finansierat inspelningen av och promotionen för. Men det de borde ha gjort är att fort som ögat se till att ta fram ett legalt och attraktivt alternativ. Det gjorde man dock inte och till viss del kan man ju förstå dem.

Denna nya världskarta måste varit skrämmande för alla skivbolagsledningar. Enligt den gamla ordningen hade skivbolagen mer eller mindre ensamrätten till distributionskanalerna, CD-pressarna och hela produktionskedjan inklusive dyra studios. I den nya världsordningen kunde vem som helst – som hade en snabb uppkoppling, lite teknisk utrustning och lite know-how kortsluta hela kedjan från skapandet av musik till distribution till slutkonsumenten. Det enda som bolagen hade kvar var en sjujäkla massa know-how om branschen, duktiga producenter och en enorm erfarenhet av promotion. Och det är inte så bara, det borde man tagit fasta på och fokuserat på istället för att bedriva krig mot en hel generation av deras bästa potentiella kunder.

Åren gick och skivbolagen presenterade det ena halvhjärtade försöket att erbjuda lagliga nedladdningsalternativ efter det andra. Napster lyckades man slå ihjäl 2001, men då var det redan försent. Idag finns tiotals fildelningsnätverk som distribuerar miljontals mp3-filer dagligen och branschen har fortfarande inte en bra, prisvärd tjänst med stort utbud ute på banan. Fortfarande jagar man runt med sina advokater och lobbyorganisationer. Man ropar på strängare lagstiftning, man kräver rätten att få lagra enskilda nedladdares IP-nummer, man kräver polisinsatser. Detta mot den grupp som, om man vaknat i tid kunde varit deras bästa kunder. Tragiskt är ordet. Bilden nedan visar försäljningen av antalet guld, platina, multiplatina och dimantsålda album i USA från 1957-2005.

Skivbolagen har all rätt att få betalt för sina ansträngningar, precis som du och jag förväntar oss lön när vi går till jobbet, men jag tror att de skulle vinna mer på att verkligen anstränga sig för att få ut en billig, välsorterad tjänst på banan. En tjänst där man utan läskiga DRM-inskränkningar kan välja från hela skivbolagens enorma utbud av fantastisk musik som de gett ut genom åren. Jag skulle så gärna vilja kunna få tag i obskyra titlar från förr, titlar som kanske aldrig någonsin kommer att pressas på CD. Musik kan enkelt distribueras över nätet och till nästan ingen kostnad. De skulle kunna få betalt för musik som annars aldrig hade blivit såld. Men det är inte bara sån musik som de skulle kunna tjäna mer pengar på, även mainstreammusik från idag skulle köpas från en sån tjänst.

Idag är det lättare och snabbare att få tag på senaste hitskivan från ett illegalt alternativ än ett legalt, för att inte tala om obskyra titlar, de finns ju bara-illegalt och det är ju helt otroligt!!!

Detta blev ett långt inlägg och om du läst ända hit så hoppas jag att du kan ge en kommentar. Kanske kan jag få nåt tips på bra legala vägar till bra musik?

Charterfyllan som gick åt pipan

Två svenska helyllekillar har tydligen varit på semester i Torrevieja, Spanien och nitat och rånat en handikappad 17-årig inföding, artikel här. Det var ju himla bussigt gjort. Till skillnad från alla andra svenskar som åker på charter och beter sig som vilda apor så åkte faktiskt de här killarna dit och ska avtjäna lite tid på spansk ungdomsanstalt. Jag antar att min egen värsta dagenefter-ågren bleknar en smula i jämförelse.

Killarnas försvar är ändå det roligaste. Deras motiv till att ha nitat killen är att de trodde att han skulle smitta dem med någon, oklart vilken, sjukdom när han försökte värja sig mot deras rån.

Är det inte rimligt att anta att en person som man rånar kan tänkas försöka försvara sig. Därför bör man om man är lite slug, låta bli att råna folk så att man inte behöver nita dem och därmed slippa få någon, oklart vilken, sjukdom. 😉

Vilket konstigt samhälle vi har byggt oss. . .

DN med flera skriver om en älgkalv som övergivits av sin kära mor. Polisen i Luleå har dock förbarmat sig över den lilla kraken och verkligen gjort sitt yttersta för att den ska klara sig och ha det bra. Älgkalven har fått bo i en polismans garage och under dagen har man kört bilen 30mil i bil till ett vilthägn där man kan ta emot den.

Är det inte en ganska rolig detalj att de inblandade poliserna samtliga är förhärdade jägare. Och vore det inte för tiden på året så skulle dom mer än gärna fälla såväl kalven som dess svekfulla mor med en välplacerad kula i bogen.

För ett tag sedan hade vi en liknande historia med en älg som fastnat i Torneälven som jag tycker är minst lika rolig. Den kan du läsa om här…..

Jobbigt läge…. DET ÄR KAFFE! KAFFE! KAFFE!! DET ÄR KAFFE!!

Ok, den här posten är rätt lång, men om du överhuvudtaget har någon humor alls så är det väl spenderad tid. Om du läser hela texten så fattar du hur kul det där ylandet om kaffe i rubriken är. Jag skrattar fan ihjäl mig! 🙂

Texten är tagen från warpdrive.se….
<Samanen> Jag måste nog ta livet av mig...
<Samanen> 😦
<Giffler> Eh. Va? Vafan har hänt?
<Samanen> Ehm.. Vettefan om jag kan berätta.. Det värsta, mest pinsamma jag varit med om.. Vet inte vad jag skall göra.. Har panikångest i hela kroppen..
<Giffler> .. Du har ju ändå inget att leva för. Då kan du ju ändå berätta! ;D
<Samanen> ..Alltså.. Ok. Men inte ett jävla ord om det. Jag har gjort bort mig så jävla hårt. Mår så jävla dåligt..
<Samanen> och jag brukar göra bort mig jävligt ofta... Men detta slår allt
<Giffler> ./me tar fram popcornskålen 😀
<Samanen> Alltså... Du vet tjejen från etage-kvällen.. Vi har fikat ett par ggr och igår skulle jag komma hem till henne..
<Giffler> Jenny?
<Samanen> Ja. Hade jobbat tidigt skift och var jävligt trött. Men jag drar dit och tjejen är snäll och bjur på kaffe..
<Samanen> .. äsch.. fan.. skit samma.. kan inte berätta..
<Giffler> KOM IGEN NU! Har man sagt A får man fan säga B!!
<Samanen> ... vafan... ok.. men fan för dig om du jävlas sen..
<Samanen> Alltså.. Jag var skittrött. Drack säkert 5-6 koppar kaffe.. Grejjen är att jag kan bli jävligt illamående om jag dricker förmycket kaffe..
<Samanen> Men just nu ville jag bara piggna till så jag kunde göra ett gott intryck.
<Samanen> Magen blir iaf helt kass.. Och efter ett tag så känner jag att magen bullrar till ordentligt. Jag vet att jag kommer skita diarré. Det känner man.
<Samanen> Grejjen är.. Jag skiter helst hemma. Och jag vill absolut _inte_ skita hos bruden.. Vi känner knappt varandra.. Och jag vill inte sprutlackera hennes toalett under en kaskad av höga prfrfrlplprfrrrrtrt-ljud.
<Giffler> Haha.. Ja?
<Samanen> Men jag känner att skit-vattnet är påväg.. Så jag ursäktar mig med att jag måste låna toaletten.. Trots allt. Jag hade aldrig hunnit hem.
<Samanen> Jag sätter på kranen, lägger lite papper i toaletten och sätter igång. Skiten flödar som ur en brandspruta. Harrejävlar vad jag våldtar den stackars toaletten. Hörde den nästan ropa på hjälp..
<Samanen> Nu plingar det naturligtvis på dörren. Jag hör att hennes jobbiga storasyrra är på besök. (Dasset ligger nästan vid ytterdörren)
<Samanen> Fan, tänker jag och bajsar vidare.. Försöker hålla igen lite, för att dom inte skall äcklas sönder utanför dörren..
<Samanen> Men dom jävla bajsångorna, i kombination med mitt illamående gör att klökreflexen sätter igång. Så undertiden skit rinner från min röv så råkar jag hosta upp en hel del kaffe... Över kallingarna vid knäna och en liten svart pöl på golvet..
<Giffler> AHAHAHHAHAHAHAHHAHAHAHAH! Snälla säg att du ljuger!
<Samanen> För helvete. Du känner mig. Vafan skulle jag ljuga för? Inget att vara stolt över precis..??
<Samanen> Iaf. Jag har skitvatten kommande ur röven. Badrummet stinker värre än en trasig toalett på roskilde.
<Samanen> Vad i helvete tror du händer?!!?! HENNES JÄVLA IDIOT-SYRRA ÖPPNAR DASSADÖRREN. Det jävla låset funkar inte!!!
<Samanen> Jag får ren jävla panik och reser mig upp och bara gallskriker! Hennes syrra skriker till av chocken.
<Samanen> Och nu kommer bruden springande! Bägge tittar på mina kallingar på golvet, som vadar i en svart sörja.
<Samanen> Jag fattar att dom tror att jag bajsat ner mig. Toan stinker ju dessutom av avföring.
<Samanen> Jag kommer inte på vad jag skall säga.. Så jag står helt enkelt med skit i röven, svarta blöta kallingar om anklarna och skriker "DET ÄR KAFFE! KAFFE! KAFFE!! DET ÄR KAFFE!!". Jag måste ju sett ut som en mongoloid.
<Samanen> Iaf.. Jag slängde igen dörren. Torkade mig på 2 sekunder och springer hem med skit mellan skinkorna.. Har inte vågat slå på min mobiltelefon sen det hände... Jag svär... Allt är sant.. Inte ens en enda jäkla överdrift..
<Giffler> .. Detta.. måste sparas.. För alltid.
<Giffler> ...
<Giffler> HAAAAAAAAAAAAAAHAHHAHAHHAHAHAHAHAHHAHAHAHHAHAHAHAHHAHAAHHAHAHAHHAHAHAH!!!!!!!!!!!
<Samanen> tack för stödet... dra åt helvete med dig...
<Giffler> HAHAHAHHAHAHAHAHAHAAHAHAHHA!!!!!!!!!!! Jag skrattar så jag gråter!! HAHAHAHAHAHA!!!!
<Samanen> ..jävla idiot...

Könsbyte, webfrågor och humor.

I DN är dagens webfråga om man vill byta kön. Det är så himla roligt med människors svar på den typen av frågor. Uppenbarligen är det fler än jag som alltid klickar på det mest udda alternativet. Hittills tyder i alla fall resultatet på att fler än jag har samma hobby, eller så är svenskarna mer transsexuella än jag trodde.

Sjukvården kommer att få det körigt värre nu när man enligt DN tänker underlätta för de som vill byta kön att få könsbytet godkänt. I runda slängar kommer alltså 800.000 svenskar att stå på kö nästa sommar.

Så nu har Reinfeldt gått och blivit trädkramare. . .

Tillåt mig småle… Moderaterna med Reinfeldt i spetsen försöker profilera sig som ett parti som vurmar för miljön. Det måste vara den största bluffen som ett svenskt parti lyckats dra, någonsin. Förutsatt att de lyckas. Allt beror naturligtvis på hur media väljer att granska moderaternas ”nya” inriktning. Att SvD idag, så gott som okritiskt hejar på när Reinfeldt hittar ett nytt modeområde att torgföra som moderat hjärtefråga är inte underligt, men resten av mediasverige måste rimligtvis vakna. Även om ändamålet är begärtansvärt kan vi inte bara titta på när spindoktor Reinfeldt på några månader (i valrörelsen) går från att hävda att miljöpolitiken inte är ett prioriterat område för nya moderaterna till att låtsas som om han alltid vurmat för miljön.

Att övertyga mig, och förhoppningsvis många andra, om att man är seriösa i sin nyväckta vurm för miljön kommer att ta år av konsekvent arbete, inte en resa till USA och några hyllningsartiklar i partiorganet SvD. Men allt är möjligt i snuttifieringen, dummifieringen och spindoktorernas förlovade tidevarv. Hur seriös satsningen egentligen är kan man hitta några ledtrådar till i den politik som faktiskt förs. Regeringen har snarast varit konsekvent åt andra hållet. Ett exempel är intäkterna från trängselskatten som under förra regeringen hamnade i subventioner för den miljövänliga kollektivtrafikfen hamnar under miljömessias Reinfeldts regering i subventioner för biltrafiken genom de vägprojekt man beslutat sig för att driva igenom.

Länkar:

I april skrev jag om Reinfeldts då planerade resa till USA.

DN synar tack och lov miljömessias en smula

När jag rotade runt efter information till detta hittade jag faktiskt en lite halvhjärtat ifrågasättande artikel i SvD!?!

Ordlistan för 2000-talets kontorsarbetande

Jag fick en ordlista av en kollega idag och jag förstår inte hur jag kunnat klara sju år i detta millenium utan en del av de ord som finns med. Ord jag definitivt behövt, men saknat i min vokabulär är exempelvis åhnejsekund, stapelkoma, blamestorming (vår vanligaste aktivitet på jobbet har saknat namn tills nu), projektledarfett (så mycket skärmrengöring som går till spillo tack vare detta), laxdag (min normala arbetsdag är en laxdag) och slutligen trädspill.

Nya ord för kontoret
De senaste termerna som du bör införliva i ditt ordförråd för att klara dig i 2000-talets kontorsmiljö.

404: Någon helt utan koll. Från www-meddelandet ”404 Not Found” som betyder att sidan inte kan hittas. ”Bry dig inte om att fråga honom. Han är helt jävla 404.”

Adminisfär: Organisationsnivåerna som börjar precis ovanför vanliga anställda. Beslut som faller från adminisfären är ofta djupt felaktiga eller irrelevanta för problemen de är tänkta att lösa.
Allmänsta: Detaljer i det svenska landskapet som är exakt likadana oavsett var man är, som t ex Sibyllakiosker, Folkets Hus och McDonalds-restauranger. Används som t ex i ”Vi var så vilse i Allmänsta att jag glömde bort vilken stad vi var i”.
Arstrologi: Processen genom vilken somliga tycks absorbera framgång och befordran genom att slicka chefens röv.
Avhyvling: Ett bankomat- eller kreditkort som har blivit oanvändbart efter att magnetremsan är utsliten på grund av för flitigt användande.
Avinstallerad: Snällare ord för att ”få sparken”.

Blamestorming: Sitta i en grupp och diskutera varför man missade deadline eller varför ett projekt misslyckades och vems fel det var.

Egosurf: Att konstant söka igenom Internets alla sökmotorer, databaser, on-line tidningar, etc, efter referenser till ens eget namn.

Flygrisk: Används för att beskriva anställda som man misstänker kommer att lämna företaget eller avdelningen snart.
FNG (Fucking New Guy): Den nya på kontoret som bara kommer att vara en belastning och göra fel de närmsta sex månaderna.

Hej-kompis: Person som du känner till utseendet och hejar på för säkerhets skull i korridoren fast du glömt av i vilket projekt eller i vilket sammanhang du mött honom/henne.

Idéhamstrar: Folk som alltid verkar ha sina idégeneratorer gående på högvarv.

KBH (KarriärBegränsande Handling): Används bland mikroslavar för att beskriva tveksamma aktiviteter. Att prata skit om chefen när han är inom hörhåll är en allvarlig KBH.
KFH (Kollega Från Helvetet): Vi har alla haft dem, de pratar i ett kör, skapar merarbete och verkar totalt okunniga om att de utgör en allvarlig arbetsmiljörisk på kontoret.
Konceptnasare: Konsult.
Kroppsnazister: Träningsnarkomaner och gymfanatiker som ser ner på alla som inte tränar som marinsoldater.

Laxdag: Upplevelsen av att tillbringa en hel dag med att simma uppströms, bara för att bli blåst och dö i slutändan.
Loggat av: Annat ord för att någon har dött.

Måschef: En chef som flyger in, väsnas en hel del, skiter på allt och sedan flyger iväg.
Motorsågskonsult: En expert som plockas in utifrån för att reducera antalet anställda utan att ledningen får blod på sina händer.
Muspotatis: Den uppkopplade online-generationens motsvarighet till soffpotatis.

Perkussiv skötsel: Den svåra konsten att knacka skiten ur en elektronisk mojäng så att den börjar fungera igen.
PLF: Står för ProjektLedarFett, det vill säga fettet som blir på skärmen efter alla projektledare som ska peka och vara duktiga.
Pop-up: När någon skriker eller tappar något ljudligt i en skärmväggsfarm (se nedan) och folks huvud poppar upp över skärmarna för att se vad som är på gång.

ROM:are: Kommer av orden ROM (Read Only Memory). Person med väldigt kort och begränsat minne som bara har kapacitet att komma ihåg en sak tills han/hon får nästa sak att lägga på minnet varvid den första saken obenhörligen raderas. ”Ingen idé att förklara något för honom, han är en riktig ROM:are”.

Skärmväggsfarm: Kontorslandskap.
Stapelkoma: Det tillstånd man befinner sig i när man ser stapeln växa vid installation av program och dylikt.
Stressvalp: En person som verkar bli hög på att vara överstressad och gnällig.

Tangentbordsplack: Den äckliga ansamlingen av smuts och fett som man efter en tids användning hittar på datorns tangentbord.
Teflonhjärna: Ingenting fastnar.
Trädspill: Hackerslang för dokumentation och annat utskrivet material.
Turister: Folk som går på utbildningar bara för att komma ifrån sina vanliga arbetsuppgifter. ”Vi hade tre elever i klassen, resten var bara turister”.

Xeroxbidrag: Snällare ord för att kopiera privata papper gratis på jobbet.

Åhnejsekund: Den ytterst korta fraktion tid då du inser att du gjort ett REJÄLT misstag.

Öhvän: En sexuell relation som man inte vet riktigt var man har eller en dold intim bekantskap, som i ”Det här är Jenny, min… öh… vän”.

I en värld där allt måste mätas upp i penningvärde. . .

… måste mobbarnas offer få skadestånd innan krafttag sätts in. Där måste miljöeffekter förstöra egendom som värderas i pengar innan någon reagerar. I den världen är en skadlig produkt någonting man drar tillbaka först när publiciteten riskerar att förstöra producentens resultat. Där hanteras arbetare i tredje världen bara precis så medmänskligt att man inte drar på sig dålig press på huvudmarknaderna. I den världen räddas djurarter först när man kan räkna hem räddningsaktionen i potentiella framtida intäkter inom turism och skogar skövlas så länge de är mer värda som papper eller ved än de är som andningshål för våra djur och växter. Vi är inte där riktigt ännu, men vi är på god väg…

En australisk pojke har tilldömts ett skadestånd motsvarande ca. 1,2 milj. kr. Skadeståndet får han för att skolan inte agerat tillräckligt kraftfullt mot mobbningen av honom under skolåren. Jag antar att mobbning efter det skadeståndet blir en prioriterad fråga skolorna i pojkens delstat. I Sverige ser vi inga såna skadestånd, vilket i grunden är bra, men jag undrar om inte kraftigare tag mot mobbningen skulle komma till stånd om det fanns en sådan risk även i Sverige.

Ångest och skaparglädje går hand i hand

Visst är det märkligt att de så många av våra stora konstutövare lider av depressioner och/eller ångest till och från i livet. Den senaste i raden är Lars von Trier som drabbats av depression och helt tappat skaparlusten. I en artikel i DN refererar man en artikel i danska Politiken där von Trier berättar att han inte har skaparglädjen kvar. I den artikeln utnämner han för övrigt själv Dogville som sin främsta film.

Kanske är det konstnärens tunna vägg mellan känslor och medvetande – det som gör dem till stora skapare – som gör dem, åtminstone skenbart, överrepresenterade i mentalvården?

Salvador Dali hade i alla fall saken klart för sig när han sade: ”Den enda skillnaden mellan mig och en galning är att jag inte är galen”.

Skrietmålaren Munch hade en dystrare kommentar om ångest: ”From the moment of my birth, the angels of anxiety, worry, and death stood at my side, followed me out when I played, followed me in the sun of springtime and in the glories of summer. They stood at my side in the evening when I closed my eyes, and intimidated me with death, hell, and eternal damnation. And I would often wake up at night and stare widely into the room: Am I in Hell?”

I alla fall är det skönt att en sökning på ångest och kreativitet kan generera även humorösa träffar. Jag avslutar med en skön variant av Munchs Skriet:

 

Länkar:

En rätt intressant artikel från en server på Chalmers om kreativitet och mental hälsa.
Även SvD skriver om detta.