Har du sett Alicia?
måndag, 18 Feb-08
Som förälder har jag blivit förfärligt mycket blödigare… Berättelser som involverar barn är något som griper tag i mig mer än något annat. Bland annat berättelsen om Alicia Elfversson som rövats bort av sin far för åtta månader sedan. Det känns i hela magen när man tänker på Alicias mamma som saknar sitt barn och inte har hört från henne på åtta månader, som inte vet hur hon mår, var hon är, om hon får mat, är sjuk, saknar mamma… Usch och fy! Vad kan man göra?
Ett blogginlägg med allt material jag kan få fram om Alicia är det jag kommer att tänka på och här är det:
Spåren slutar i Kambodja. Hon är mest troligt med sin pappa TorGeir Nordbo. Har du varit där eller ska du dit? Ta då en titt på dessa bilder och denna länk till Interpol.
http://www.interpol.int/public/data/children/missing/notices/data/2007/12/2007_52612.asp
Gå sedan vidare och titta på Alicias mammas efterlysning på Youtube:
Artiklar:
18/2 – 2008
Aftonbladet – Har du sett Alicia?
Expressen – Alicia, 6, är bortrövad
SvD – Man häktad för bortförande av flicka
DN – Man häktad för bortförande av flicka (samma telegram som SvD)
19/2 – 2008
Expressen – Här såg jag Alicia
GT – Jag såg Alicia i Kambodja
VG – Alicia 6 etterlyst verden over
Aftonbladet – Ingen vet var hon är
21/2 – 2008
Aftonbladet – Ökat hopp om att hitta Alicia
GT – Interpol letar efter Alicia i Kambodja
GT – Alicia var klädd som en pojke
Dagbladet – Her lekte Alicia i helga
Expressen – Jag blir helt stum
22/2 – 2008
Expressen – Här lämnar svensk polis Kambodja
23/2 – 2008
Expressen – Pappan är på flykt med Alicia
GT – Interpol ändrar sig, stannar i Kambodja
hanubabbel 
måndag, 18 Feb-08 kl. 2:38
Om det nu är Alicias biologiska far som ”rövat bort” sin dotter, så behöver man ju inte nödvändigtvis anta det värsta.
måndag, 18 Feb-08 kl. 4:13
Hmmm… Nu vet jag ingenting om pappans mentala status, men jag tror att jag skulle sakna mitt barn en smula efter åtta månader oavsett om det var hos sin biologiska mor eller inte.
måndag, 18 Feb-08 kl. 4:13
Jag har hamnat i denna statistik jag med… har precis lämnat in papperen om återförande av sonen som nyss fyllt fyra. Vi har gemensam vårdnad men mamman vill inte acceptera svenska regler med fortsatt gemensam vårdnad & varannan vecka. Hon valde att säga upp lägenheten och fly med sonen till sitt hemland. Hoppas på ett snabbt återförande. Ensam vårdnad till mig borde vara en formalitet efter detta. Gud vad jag saknar honom.
måndag, 18 Feb-08 kl. 5:51
Det är alltid korkad att ta sida i en tragedi, så det ger jag 17 i… men (som det så berömt heter)
Jag hade gjort detsamma. Aldrig i mitt liv hade jag acceptereat en lösning annat än att jag har vårdnaden av mina barn. Det finns ingen lag, inget straff ingen vädjan som skulle kunna få mig att backa en milimeter ifrån det.
Så är det… och det är inte enkelt
måndag, 18 Feb-08 kl. 6:08
Uppenbarligen tänker inte pappan på något vis på sin dotter.
Det finns inget som ursäktar kidnappning, hur ”sur” man än är över vårdnadstvisten. Jag har en hel del manliga bekanta som fått slåss med näbbar och klor för att få träffa sina barn. Men inte fan skulle de kidnappa dem, det straffar ju bara barnet.
Är man en sån förälder får man väl bara bäva för den dagen då barnet växt upp och förstår vad som hänt. För de kommer aldrig att förlåta.
tisdag, 19 Feb-08 kl. 9:45
LedsenPappa: Usch och fy för att råka ut för det du råkat ut för. Jag vet inte hur jag skulle hantera det. Det måste vara helt förfärligt!!! Hur ser möjligheterna att få igenom återförandet ut?
tisdag, 19 Feb-08 kl. 9:47
Mia: Jag måste hålla med dig där! Att ta till en kidnappning måste vara det mest destruktiva man kan ta till i det där läget. Det är bara att hoppas, för pappans skull, att Alicia aldrig får reda på sanningen. Annars har han förlorat henne på riktigt, inte bara vårdnaden.