Är det någon som tycker att det här är bra?
tisdag, 12 Jun-07
En granskning av inkomsterna för 198 personer i maktens toppskikt visar att den genomsnittliga årliga inkomsten är strax under 4 miljoner för 2005 eller 15 gånger den genomsnittliga industriarbetaren. Större skillnader har LO inte uppmätt sedan de började med dessa mätningar för 57 år sedan. I undersökningen ingår bland annat 50 verkställande direktörer, dessas genomsnittliga inkomst låg i närheten av 41 gånger samma genomsnittliga industriarbetare.
Grafen visar den utvecklingen av maktelitens inkomster relativtindustriarbetarlönerna.
(från LO:s rapport.)
Nu är undersökningen genomförd av LO och är således en partsinlaga till viss mån, men ändå! Behövs verkligen en inkomster på 41 gånger en normallön för att folk i näringslivets topp ska göra sitt bästa?!? Michael Treschow, th. och kompani brukar ju hänvisa till att incitament behövs för att få ledningen att prestera så bra som möjligt, men för i h-vete! 41 gånger! Ett annat argument har varit att dessa löner behövs för att våra direktörer annars försvinner utomlands. Tillåt mig tvivla. Nämn en svensk toppdirektör som lämnat sitt svenska toppjobb, headhuntad av ett utländskt storbolag…
Naturligtvis rör det sig om att dessa människor i näringslivets topp hamnat i en egen liten subkultur som tappat kontakten med övriga samhället. Relativt varandra i sin lilla maktsfär tjänar de inte så bra. Du kan säkerligen hitta flera på den listan som muttrar om sin dåliga lön till frugan innan sängdags. Grannen, som är vd på en annan börsfirma kanske lyfter 15% mer.
Är det någon som kan hjälpa mig att förstå detta? Varför behövs dessa löner? Om de inte behövs, varför har de uppkommit?
Jag blir bara irriterad när jag läser om sånt här. Inte för att jag missunnar dem att tjäna bra pengar på att göra ett bra jobb. Det som irriterar mig är att deras definition av vad bra pengar är har drivit iväg och blivit fullständigt orimlig.
Länkar:
DN:s publicering av artikeln
LO:s rapport hittar du här.
hanubabbel 
tisdag, 12 Jun-07 kl. 10:34
och därtill är industriarbetarna inte direkt de sämst betalda i landet heller! detta är helt galet. jag hade inte presterat 41 gånger bättre på mitt jobb med 41 gånger högre lön. så om de är värda egentligen max dubbelt så mycket (och här tycker jag att jag är ganska snäll) så ska de alltså jobba 20,5 gånger bättre/mer än industriarbetaren för att det ska bli rättvist. det är ganska mycket. det är faktiskt så att jag inte tror att det går. men så har jag lite tilltro till industriarbertarnas insatser. det är kanske det man inte ska ha…?!
tisdag, 12 Jun-07 kl. 10:48
Avundsjukan talar. Vilken lön någon har är ett avtal mellan parter; företaget och den anställde. Varken du eller någon annan (personer som inte ingår i dealen) har någon rätt att förändra/förstöra den. Grundstenen till detta är människors rätt att träffa avtal, samt äganderätten. Svaret på din fråga är alltså; du har inget med deras löner att göra!
(och inte jag heller)
tisdag, 12 Jun-07 kl. 10:49
Du har inte funderat över om det med löner precis som med alla andra priser fungerar enligt tillgång och efterfrågan?
Undersökningen gäller inte alla VD:er i Sverige utan en absoluta toppen. Orsaken att företagen måste betala så mycket för dessa personers tjänster är att de helt enkelt inte har något val. De måste bjuda över varandra för att få en riktigt bra VD. För dessa växer verkligen inte på träd. Du kan som exempel fundera över hur mycket du tror ett företag skulle vara berett att betala för att få Ingvar Kamprad som VD. Jag tror personligen att om han bara hade intresse så skulle det handla om många många miljoner per år.
Som jämförelse kan nämnas att Steve Jobs, VD på Apple, förra året fick aktieoptioner värda 4.3 miljarder kronor. Men så räknar analytiker också med att han ensam står för en fjärdedel eller mer av Apples börsvärde på över 100 miljarder dollar.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 11:03
SAJ: Du gör det enkelt för dig själv genom att spela ut avundsjukekortet. Det rör sig inte om avundsjuka, du kommer säkert inte att tro mig – men vad du tror om mig är helt ovidkommande…
Jag har heller inga anspråk på att ha någon rätt att blanda mig i deras avtal. Jag vill bara försöka förstå varför det behövs löner som dessa inte lagstifta eller inskränka.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 11:10
Anders: Visst förstår jag mig på marknadens spelregler. Tillgång och efterfrågan är inga nyheter för mig. Men förutom tillgång och efterfrågan verkar det finnas ett inslag av kamratskap inom denna subkultur som näringslivstopparna tillhör.
Man känner varandra och umgås med varandra, sitter i varandras styrelser och har rent allmänt en stor del av sina referenser ganska isoloerat inom gruppen. Vore marknaden helt öppen och fri tror jag att vi skulle se lägre löner.
Jag accepterar att det ser ut som det gör och vill inte införa några regler eller lagar som förändrar det. Jag vill att det ska reglera sig av sig själv och hoppas att det kommer att göra det i sinom tid, idiotisk optimist som jag är….
tisdag, 12 Jun-07 kl. 11:15
Extra rolig blir ju LO-rapporten av att det är LOs förste vice ordförande Erland Olauson som retar upp sig över makteliten – samme Erland som åkte dit för att ha försett halva släkten med fina lägenheter i fackets fastigheter.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 11:17
HANUBABBEL: ”Jag vill bara försöka förstå varför det behövs löner som dessa inte lagstifta eller inskränka.”
Bra. Orsaken till lönesättningen är – förutom det Anders sade – dessa ledares FÖRMÅGA ATT TÄNKA, samt MOD ATT TA AFFÄRSMÄSSIGA RISKER. Vi pratar om de mest välbetalda ledarna inom svenskt näringsliv, personer som bär den svenska ekonomin på sina axlar. Dom förtjänar att vara välbetalda, och HUR välbetalda bestämmer marknaden.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 11:30
Vet inte om han blev headhuntad eller inte men Per E Larrson gick från att vara VD för Stockholmsbörsen till att vara VD för Dubai’s börs: http://www.ameinfo.com/81524.html
tisdag, 12 Jun-07 kl. 11:37
Anders, igen: (jag var tvungen att bryta för att mata mitt lilla monster till ettåring här hemma)
Exemplena med Steve Jobs och Ingvar Kamprad är inte jämförbara med särskilt många svenska toppchefer. Båda är personer som är nästintill omöjliga att skilja från det bolag de basar över. De har med sin vision lett företagen under en mycket lång tid, faktiskt hela företagets livstid och de har byggt upp företaget med en egen idé.
Jämför med Ericssons Svanberg eller LKAB:s Martin Ivert. Såväl Ericssons som LKAB:s framgångar just nu beror på en sanslös uppgång på hela den marknad som de verkar på. Detta är särskilt tydligt i fallet med LKAB. Martin Ivert har ganska lite att göra med den kinesiska ekonomins explosiva tillväxt. Svanberg har definitivt gjort ett bra jobb, men är det tackvare honom som Ericssons marknad fått ett uppsving?
Ivert och Svanberg är i första hand förvaltare, inte visionärer och deras kunnande är stort men säkert inte unikt på samma sätt som Jobs och Kamprads.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 12:00
S: Ja, dubbelmoral är ingen bristvara i LO-toppen.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 12:01
David: Där har vi ju en! Lägger honom på minnet som exempel på att faktiskt en hög svensk chef fått utlandsjobb. 😉
tisdag, 12 Jun-07 kl. 1:36
Om inte lönerna för högre positioner var just högre så skulle ingen jävel försöka sträva uppåt. Plus att de tar ut så höga löner för att de kan, helt enkelt. De flesta människor som klagar skulle lätt plocka ut lika höga summor om de hade möjligheten.
(Ungefär som när någon tycker att tex en undersköterska med en ettårig utbildning ska ha samma lön som en plastikkirurg med över 10 årig utbildning. Vilket är helt sjukt.)
För övrigt är svenska näringslivets toppar oftast fattiga som kyrkråttor i jämförelse med tex sina tyska, franska eller amerikanska likar. Det är lite fjantigt och jag menar inte att de borde tjäna mer pga det. Och headhuntade är de knappast, Sverige är en bondeby.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 1:37
Och boven i det hela är förstås statliga subventioner – inte marknadspriserna. En lön är ett pris, och inget marknadspris motsvarar astronomiska löner för administrativt arbete av det-eller-det slaget osv.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 4:09
Egentligen handlar det väl bara om vilket samhälle man vill ha och inte specifikt hur mycket pengar en del har eller får, rättvist eller inte. Jag tycker som du (brukar jag ju göra ;-)), men kan på sätt och vis hålla med om att det i vår marknadsekonomi gäller att hänga med i svängarna, hur idiotiska de än kan verka. Hmm…fast om jag tjänade så mycket pengar skulle jag inte direkt skryta med det. Inte heller att jag är så extremt kompetent att jag är värd de där pengarna. På det sättet kan jag också hålla med om att de som är så fanatiskt intresserade av pengar att de till varje pris vill klättra så högt för att nå sina ”drömmars mål”, de kanske behöver dem för sin självkänsla eller nåt. ”Åt var och en efter var och ens behov”, typ ! Alternativet är en annan typ av samhälle där inte pengar är det enda motivet för folk att jobba halvt ihjäl sig, utan kanske andra mänskliga värden kunde premieras. God hälsa, bra miljö, en dräglig arbetssituation, t.ex. Men det samhället känns just nu väldigt långt borta. Och ja, svenska folket har ju valt det här samhället så vi får nog dras med det ett tag till…
tisdag, 12 Jun-07 kl. 6:45
Henrik: Jag förstår inte hur du menar att statliga subventioner kan vara boven? Utveckla gärna…
tisdag, 12 Jun-07 kl. 6:50
Mia: Visst ska en direktör med ansvar för företagets resultat tjäna mer än någon som saknar resultatansvar. Det är det inget snack om. Men, det jag inte förstår är hur det ska krävas 41 gånger industriarbetarens genomsnittslön. Jag tror att många av dem ger sig in i den där svängen av fler skäl än rent pekuniära belöningar, många får nog en kick av den resa en chefskarriär innebär också. Att folk gör karriär inom statlig förvaltning, politik och andra brancher där en hög position inte är likställigt med skyhög lön tyder på det.
Och att tar ut såna löner för att de kan det, det förstår jag också. Det jag inte förstår är hur de kan det, någon håller ju i plånboken…
För övrigt instämmer jag till fullo i att Sverige är en bondby i internationellt perspektiv. Just därför kanske jämförelsen med direktörslönerna i de stora bolagen i de mycket större länderna Tyskland, Frankrike, USA, et al haltar.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 6:55
Moivoila: Ja, det samhälle du pratar om, där andra drivkrafter än rent ekonomiska och materiella också erkäns som giltiga känns långt borta. Och precis som du skulle jag gärna prova på att leva i det samhället. Med lite tur så får vi uppleva att våra medmänniskor också vill ha det någon gång så att det kan bli verklighet.
tisdag, 12 Jun-07 kl. 7:10
Jag har många gånger tänkt att det är inte pengarna, det är SIFFRORNA. Ju större siffror desto duktigare är man. Pengarna blir liksom bara en eftertanke. Och då kommer man såklart in på ”jämföra storlekar”, men det kanske är lite för lågt… 😛
tisdag, 12 Jun-07 kl. 7:50
opassande: Jag tror att du slår huvudet på spiken med din kommentar. Naturligtvis är det siffrorna, jag har haft flyktiga tankar i de banorna utan att nå ända fram. Visst är det så att Michael Treschow skiter i det värde som de pengar han drar in representerar, han behöver ju inte mer. Däremot är han, liksom de flesta i hans gebit, en tävlingsmänniska av rang. Därför ger de höga siffrorna honom ståpäls och en tum extra i byxfickan i samvaron med de andra av hans sort.
Visst, det förklarar inte hur de kan få pengarna, men det är nog en bra förklaring till drivkraften för de här herrarna…
onsdag, 13 Jun-07 kl. 3:21
Vist är det häpnadsväckande att se hur långt jakten efter att ha störst, nå längst, tjäna mest, vara snabbast m.m. har gått. Men låt dom som vill springa springa sig trötta!
Vägen är målet och även om det inte görs i en handvändning så är det i våra egna liv vi väljer vilka drivkrafter som för oss framåt och vilka värden som bygger vår värld.
”In the abundance of water, The fool is thirsty.”
torsdag, 14 Jun-07 kl. 11:08
Men LOs siffror är otroligt missvisande och rent ut sagt oärliga. I inkomst ingår även ”inkomst från kapital och näringsverksamhet”, alltså inte bara VD-löner. Det betyder ju att om några VD:ar ärver en jäkla massa pengar och placerar dem skickligt i aktier med hög avkastning och värdeökning, så tolkar LO det som ett bevis på höga skillnader i löner….
torsdag, 14 Jun-07 kl. 11:24
Niklas: Visst, jag är medveten om att siffrorna inte är helt opartiskt framtagna. Det är därför som jag kallar dem ”partsinlaga” i blogpostningen ovan. Men oavsett om det är 41 gånger eller 20 gånger ställer jag mig tvekande till om det verkligen behövs och är marknadsmässigt motiverat. Som jag skrivit en bit upp här tror jag att det finns ett inslag av väntjänst och förlorad verklighetskontakt i lönerna också.
torsdag, 14 Jun-07 kl. 12:21
Tja om du är ägare i ett av företagen så kan du ju påtala detta på bolagsstämman. Men annars så förstår jag inte vad du eller jag har med saken att göra. Det är ju inte våra pengar som är deras löner…
För överigt kan man ju spekulera lite i LOs syn på lön och inkomst med tanke på hur de räknar. För det logiska utfallet av deras metod är ju att någon med en privat förmögenhet skall ha lägre lön för samma jobb som någon utan en privat förmögenhet. Alltså inte lika lön för lika arbete…
torsdag, 14 Jun-07 kl. 12:57
Jag har åsikter om saken, jag kräver däremot inte att få bestämma. På samma sätt som jag kan ha en åsikt om hur påven uttalar sig i abortfrågan trots att det inte rör mig så har jag en åsikt om detta. Även du har åsikter om saker och ting som inte direkt påverkar dig, det visar du ju tydligt genom att argumentera här… 🙂
Att det inte är mina pengar gör ju liksom inte att jag måste hålla käft. Sedan har ju direktörslönerna en indirekt påverkan på oss genom att de ingår i samhällsdebatten, påverkar lönerörelsen och därigenom indirekt även sveriges konkurrenskraft och i slutänden sysselsättning.
Sen instämmer jag i din kritik mot LO. Själv är jag inte nån större anhängare av svensk fackföreningsrörelse av idag och det visar jag genom att vara oansluten.
fredag, 15 Jun-07 kl. 11:47
Nja att ha en åsikt är ju inte någon problem. kanske smått tokigt formulerat av mig. men säg så här, jag tycker inte att inkomstskillnader i sig är något problem. Huvudsaken är ju snarare att fattigdom utrotas och att de som är så fattiga, är så rika som möjligt. Och du lär inte hitta någon forskning som tyder på att inkomstskillnader är skadligt för ekonomin, eller att Sveriges konkurrenskraft eller sysselsättning.
Däremot kan det finnas enskilda fall där enskilda företag kan skadas av vidlyftiga och vansinnigt utformade optionsprogram och skyhöga löner, som en dubiös företagsledning kan utnyttja. I de fallen hade jag som aktieägare varit mycket kritisk. Men i stort har jag inget emot Vd-löner. Det är inte mina pengar och skall därför inte vara mitt problem.